KatzeDaWeirdKitty

Ja älskar att få brev från mamma(nje)
Hon skriver så snälla saker och får mej verkligen att vilja leva(nje,ja vill bara pressa en magnum 9 mm mor tinningen och trycka av)
Ja blir så jävla trött av att komma hem och hitta upp till 5 brev innanför dörren,de hade varit nizz att hitta breven om det stått nått snällt och hoppfullt i dom,nått som fått mej att känna..inte vet jag,typ som att imorgon kommer allt bli bra,men nej,aldrig.
Det enda hon skriver är hot,om att hon ska sluta ge mej pengar,cigg,mat,kläder osv.
Eller så påminner hon mej i breven om hur länge och mkt ja måste slita för att komma nån stanns här i världen,eller ännu värre,säger att ja e en dålig person.
(och då e det inte dålig som hej-du-röker-och-dricker-dålig utan alltigenom ond.)
Ja orkar verkligen inte mer,ja måste få flytta bort ifrån denna människa.
Bort ifrån den här jävla staden.
Ja bara ligger och gråter nu asså,för att ja saknar Linn och om ja börjar kämpa 2day så kanske ja tidigast kan komma till henne i maj,och ja gråter för att alla är så ytliga och hemska,ja gråter för att ja är ensam med min ångest nu,ja gråter för att ja inte kan prata me Linn för mitt internet är borta(mamma tog det),och ja gråter för att ja ljög för samelina,ja kommer aldrig sluta älska henne men ja sa att ja inte va kär iaf,ja vet inte va ja ska göra med mitt liv(eller enns om ja kan göra nått med det)
Ja drömde den äkligaste drömmen ja någonsin drömt inatt.
De va fruktansvärt äkligt,de va nått om kidnappade människor,dom hade blivit tagna till nått slagt forskningcenter. Där låg dom i nån slags tankar,eller rör,hårt packade och dom tankarna satt inbyggda i taket,det enda man såg va ansikterna som låg pressade mot en glasruta.
De var nån med mej och vi letade efter nån,en tjej som vi hittade men inte fick ut.
Sen har ja minnesluckor typ,ja kom ihåg en liten pojke och en busskrasch.
Ja kom ihåg att den lilla pojken alldeles innan ja vaknade dog,han hade nån konstiog hudsjukdom som gjorde att han i stort sett inte hade nån hud kvar,ist så var det sårsaft och var över hela hanns kropp.
Och det växte konstiga knölar på hanns ben,de var väldigt äkligt.
Och hela drömmen hade ja nån efter mej som smög runt och konspirerade och mutade folk så dom flesta försökte mörda mej.
När pojken hade dött så vaknade ja av att ja inte kunde andas och sen kunde ja inte somna om.
Jimmy sov säkert en timma till sen.
Och det känns på nått sätt som mitt liv verkligen är ställt på enda här,I cant think straight och ja kan inte komma på nån lösning pånått av mina problem eftersom andra håller i anledningen till problemen,och därigenom ochså lösningen.
Ja har sån huvudverk,ja e snuvig och ja kan inte see klart alls.
Ja vill bara bort från allt det här,men som alltid när det är problem så e de min uppgift att lösa dom.
Well,Fuck this,Fuck you,Fuck life,i'll soon be out of here and i sware,i will never come back!
WELL IM NOT LISTENING!!!